Marknadsdata

Kommunerna väntade sig 782 000 nya bostäder 2014–2025, 570 000 påbörjades

Kommunerna väntade sig 782 088 påbörjade bostäder 2014–2025. SCB registrerade 569 974 i samma kommuner och år, 72,9 procent. Se utfallet i din kommun.

2026-11-18
12 min läsning
Stapeldiagram över väntade och påbörjade bostäder per år 2014–2025 i de kommuner som svarat. Bedömningen var högre än utfallet alla tolv år, som mest 85 800 väntade 2022 mot 54 900 påbörjade.

Sveriges kommuner väntade sig sammanlagt 782 088 påbörjade bostäder under åren 2014–2025, när de varje år svarade på Boverkets bostadsmarknadsenkät. SCB registrerade 569 974 påbörjade bostäder i samma kommuner under samma år, alltså 72,9 procent. Summan av kommunernas bedömningar var högre än utfallet alla tolv år.

Vi har jämfört tolv årgångar av Boverkets öppna enkätdata med SCB:s statistik över påbörjade bostäder i nybyggda hus. I enkäten anger varje kommun hur många bostäder den bedömer kommer att påbörjas genom nybyggnad under året och nästa år. Bedömningen görs med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar. Kommunens siffra är en bedömning, inte ett löfte eller en plan. SCB:s siffror för de senaste åren kan räknas upp i efterhand, och därför visar vi också resultatet för 2014–2023.

Det viktigaste i korthet

  • Utfallet blev 72,9 procent av bedömningen 2014–2025. Räknat till och med 2023 är andelen 72,0 procent.
  • Störst skillnad i flerbostadshusen. Där blev utfallet 2014–2025 67,9 procent av bedömningen. För småhusen blev det 100,3 procent sammanlagt, men småhusen låg under bedömningen 7 av de 12 åren.
  • Ett år i förväg är bedömningen oftast längre från utfallet. I enkäterna 2014–2024 väntade sig kommunerna 841 810 påbörjade bostäder året efter, och utfallet blev 63,3 procent av det.
  • I 269 av 290 kommuner påbörjades färre bostäder 2014–2025 än kommunen väntat sig. I Jönköping blev utfallet 41,0 procent av bedömningen och i Stockholm 59,3 procent. I Örebro, Malmö och Uppsala påbörjades fler bostäder än kommunen väntat sig.
  • Prognoserna om läget träffade sämre än antagandet att inget ändras. I enkäterna 2017–2020, 2022 och 2023 blev 64,9 procent av treårsprognoserna om underskott, balans eller överskott rätt. Antagandet att läget inte ändras hade gett 68,5 procent.
  • 5 av 55 hade väntat sig överskottet. Av de 55 kommuner som uppger överskott på bostäder 2026 hade 5 svarat överskott när de 2023 bedömde läget tre år framåt. Bara 7 kommuner gav det svaret 2023.
  • Hur många bostäder väntade sig kommunerna, och hur många påbörjades?

    Tabellen jämför kommunernas svar för det år enkäten gjordes med SCB:s påbörjade bostäder samma år. Bara kommuner som har lämnat ett svar ingår, och SCB:s siffra gäller samma kommuner. I hela landet påbörjades 575 582 bostäder 2014–2025 enligt SCB. Sista kolumnen visar andelen för den bedömning som gjordes i enkäten året före.

    ÅrKommuner med svarVäntade bostäderPåbörjade enligt SCBAndel påbörjadeAndel när bedömningen gjordes året före
    201426143 56436 26083,2 %saknas
    201527959 28348 06981,1 %97,0 %
    201627469 21459 27385,6 %96,8 %
    201727781 66763 80978,1 %80,4 %
    201827183 82252 08962,1 %56,8 %
    201927575 73548 66564,3 %53,5 %
    202027174 59655 22674,0 %64,6 %
    202126976 61567 47388,1 %83,7 %
    202226785 82354 87963,9 %64,7 %
    202327663 68728 30744,4 %30,6 %
    202427235 96327 06275,2 %34,9 %
    202527132 11928 86289,9 %58,3 %
    2014–2025782 088569 97472,9 %63,3 % (2015–2025)
    Stapeldiagram över väntade och påbörjade bostäder per år 2014–2025 i de kommuner som svarat. Kommunerna väntade sig som mest 85 800 bostäder 2022, då 54 900 påbörjades. 2023 väntades 63 700 och 28 300 påbörjades.
    Kommunernas bedömning var högre än utfallet alla tolv år. Källa: Boverket och SCB. Bearbetning: Bostadscentralen.

    Närmast kom kommunerna 2025, då utfallet var 89,9 procent av bedömningen. Längst ifrån var de 2023, då andelen var 44,4 procent. Siffran för 2025 kan komma att räknas upp.

    Störst skillnad i flerbostadshusen

    Tabellen delar upp samma 3 263 svar som ovan på flerbostadshus och småhus.

    HustypVäntade bostäderPåbörjade enligt SCBAndel påbörjade
    Flerbostadshus661 602449 13167,9 %
    Småhus120 486120 843100,3 %
    Alla782 088569 97472,9 %

    I flerbostadshusen påbörjades 212 471 färre bostäder än kommunerna väntat sig. För småhusen är skillnaden 357 bostäder åt andra hållet, men det gäller summan för hela perioden. Småhusen låg under kommunernas bedömning 7 av de 12 åren, och 2025 var andelen lägre för småhusen, 86,5 procent, än för flerbostadshusen, 90,7 procent. I SCB:s statistik räknas studentbostäder och andra specialbostäder som flerbostadshus.

    Ett år i förväg träffar bedömningen oftast sämre

    I enkäterna 2014–2024 väntade sig kommunerna sammanlagt 841 810 påbörjade bostäder året efter. SCB registrerade 533 151 i de kommunerna, alltså 63,3 procent. Störst var avståndet i enkäten 2022, där kommunerna väntade sig 91 359 påbörjade bostäder under 2023. Det blev 28 000 i de kommunerna, 30,6 procent. För 2015, 2016, 2017 och 2022 låg ändå bedömningen från året före närmare utfallet än bedömningen samma år.

    Boverket skriver i sin sammanfattning av 2026 års enkät att i genomsnitt cirka 62 procent av det byggande som kommunerna hade bedömt påbörjades 2020–2024, och 36 procent år 2024. Sidan anger inte vilken av de två bedömningarna som avses. För 2020–2024 får vi 69,2 procent med bedömningen samma år och 55,4 procent med bedömningen året före. Lägger vi ihop båda bedömningarna för 2020–2024 blir det 61,6 procent, nära Boverkets siffra. För 2024 får vi 75,2 respektive 34,9 procent. Boverkets slutsats lyder:

    Det innebär att kommunernas bedömningar behöver tolkas med stor försiktighet och att utfallet kan avvika betydligt från de nivåer som kommunerna planerar för.

    Var blev utfallet lägst och högst mot kommunens bedömning?

    I 269 av de 290 kommunerna påbörjades färre bostäder 2014–2025 än kommunen sammanlagt väntat sig. I 21 kommuner påbörjades lika många eller fler.

    I små kommuner kan ett enda bygge flytta andelen mycket. Därför rangordnar vi bara de 131 kommuner som väntade sig minst 1 000 bostäder under perioden. De står för 92,1 procent av alla väntade bostäder. I 121 av dem påbörjades färre bostäder än väntat, och i 29 färre än hälften. Tabellerna visar botten och toppen bland de 66 kommuner som väntade sig minst 3 000 bostäder. Plats 1 är den lägsta andelen. Din kommun hittar du i tabellen som går att ladda ner längst ner på sidan.

    PlatsKommunVäntade 2014–2025Påbörjade enligt SCBAndel påbörjadeAndel 2014–2023År med högre bedömning än utfall
    1Karlshamn3 18457518,1 %20,8 %10 av 12
    2Vellinge3 7331 24533,4 %31,4 %12 av 12
    3Jönköping19 6138 03341,0 %39,3 %12 av 12
    4Borlänge5 2382 25943,1 %51,3 %12 av 12
    5Trollhättan4 4301 91943,3 %41,5 %11 av 12
    6Norrtälje6 4533 00146,5 %47,4 %11 av 12
    7Luleå8 8104 47950,8 %51,0 %12 av 12
    8Sundsvall5 2602 71151,5 %53,0 %11 av 12
    9Gällivare3 1151 67353,7 %59,8 %9 av 12
    10Solna13 8957 73655,7 %53,4 %10 av 12
    11Upplands Väsby6 8733 89456,7 %58,0 %10 av 12
    12Upplands-Bro6 3183 59356,9 %54,9 %10 av 11
    13Nynäshamn3 2661 86057,0 %65,5 %10 av 12
    14Härryda3 6962 11257,1 %56,5 %10 av 12
    15Falun3 6912 17158,8 %55,5 %11 av 12

    Karlshamn har lägst andel. Kommunens svar för 2018 och 2022–2024 var 488–550 bostäder om året. De åren påbörjades 18–60 bostäder i kommunen, och som mest påbörjades 147 bostäder på ett år under 2014–2025. Vi har inte kunnat fråga kommunen vad svaren avser.

    Stockholm väntade sig flest bostäder av alla, 86 806. Där påbörjades 51 500, vilket är 59,3 procent och plats 16 av 66. Kommunens bedömning var högre än utfallet 11 av 12 år.

    I sju av de 66 kommunerna påbörjades fler bostäder än kommunen väntat sig.

    PlatsKommunVäntade 2014–2025Påbörjade enligt SCBAndel påbörjadeAndel 2014–2023År med högre bedömning än utfall
    66Örebro10 30513 744133,4 %128,2 %4 av 12
    65Botkyrka4 5905 757125,4 %133,8 %4 av 12
    64Mölndal4 7995 814121,2 %121,6 %5 av 11
    63Malmö22 59426 545117,5 %116,4 %4 av 12
    62Uppsala22 79824 810108,8 %105,2 %4 av 12
    61Linköping12 26113 037106,3 %109,7 %6 av 12
    60Lund13 37014 068105,2 %94,4 %7 av 12
    59Varberg5 5475 37496,9 %92,8 %5 av 12
    58Sollentuna6 4086 07994,9 %88,2 %5 av 12
    57Göteborg45 32542 94294,7 %95,8 %9 av 12

    18 kommuner väntade sig fler bostäder än SCB registrerade vart och ett av de tolv åren. Tolv av dem hör till de 131 kommunerna i jämförelsen: Jönköping, Luleå, Borlänge, Vellinge, Katrineholm, Piteå, Karlskoga, Simrishamn, Borgholm, Vetlanda, Falköping och Leksand.

    Kolumnen för 2014–2023 visar hur mycket de två senaste åren kan betyda. Tabellerna säger inget om varför utfallet blev som det blev.

    Hur ser det ut i länen?

    Liggande stapeldiagram över andelen påbörjade bostäder av de väntade per län 2014–2025. Lägst är Blekinge med 40,1 procent, högst Örebro med 101,1 procent. Riket 72,9 procent.
    Påbörjade bostäder i procent av kommunernas bedömningar, per län 2014–2025. Källa: Boverket och SCB. Bearbetning: Bostadscentralen.

    I 20 av 21 län påbörjades färre bostäder än kommunerna i länet sammanlagt väntat sig. Lägst andel har Blekinge län med 40,1 procent: kommunerna väntade sig 10 394 bostäder och 4 165 påbörjades. Av de väntade bostäderna i länet kommer 3 184 från Karlshamns svar. Utan Karlshamn är andelen i Blekinge län 49,8 procent, och då är Västernorrlands län lägst med 45,8 procent. I Örebro län blev utfallet ungefär lika stort som bedömningen, 17 460 påbörjade mot 17 264 väntade. I Stockholms län, där kommunerna väntade sig 239 124 bostäder, påbörjades 162 642, vilket är 68,0 procent.

    Hur väl träffar kommunernas prognoser om bostadsmarknadsläget?

    I samma enkät bedömer kommunerna om de har underskott, balans eller överskott på bostäder, och hur de tror att läget ser ut om tre år. I enkäterna 2014–2016 gällde frågan fem år. Vi har jämfört varje prognos med vad samma kommun svarade när året kom. Som måttstock använder vi det enklaste antagandet: att läget är detsamma som när prognosen gjordes.

    EnkätPrognosen gällerJämförda prognoserPrognosen rättOförändrat läge hade varit rätt
    20142019 (fem år)285164 (57,5 %)166 (58,2 %)
    20152020 (fem år)285152 (53,3 %)188 (66,0 %)
    20162021 (fem år)283189 (66,8 %)205 (72,4 %)
    20172020 (tre år)285201 (70,5 %)215 (75,4 %)
    20182021 (tre år)280189 (67,5 %)204 (72,9 %)
    20192022 (tre år)284194 (68,3 %)211 (74,3 %)
    20202023 (tre år)285199 (69,8 %)210 (73,7 %)
    20222025 (tre år)277167 (60,3 %)170 (61,4 %)
    20232026 (tre år)286151 (52,8 %)153 (53,5 %)
    Treårsprognoserna2020–20261 6971 101 (64,9 %)1 163 (68,5 %)
    Femårsprognoserna2019–2021853505 (59,2 %)559 (65,5 %)

    Antagandet att inget ändras gav fler rätt än kommunernas treårsprognoser i alla sex omgångarna, men i de två senaste var skillnaden bara tre respektive två kommuner.

    Det som är svårt att förutse är lägesbytena. 283 gånger bedömde en kommun att läget om tre år skulle vara ett annat än när prognosen gjordes. Det stämde 93 gånger, 32,9 procent, och 155 gånger angav kommunen samma läge som när prognosen gjordes. Tre år efter prognosen angav kommunerna ett annat läge än förut 534 gånger. I 93 av dem, 17,4 procent, hade kommunen förutsett det nya läget. Resultatet säger mer om hur svårt det är att se ett lägesbyte i förväg än om kommunernas förmåga att göra prognoser.

    Få väntade sig överskott

    Stapeldiagram över prognosen i enkäten 2023 och bedömningen 2026 för samma 286 kommuner. Underskott: 170 i prognosen, 101 i utfallet. Balans: 109 och 130. Överskott: 7 och 55.
    Sju kommuner väntade sig 2023 överskott på bostäder om tre år. I enkäten 2026 uppger 55 kommuner överskott. Källa: Boverket. Bearbetning: Bostadscentralen.

    I enkäten 2023 svarade 7 kommuner att de väntade sig överskott på bostäder om tre år. I enkäten 2026 uppger 55 kommuner överskott. Av de 55 hade 5 väntat sig överskott: Vimmerby, Filipstad, Ockelbo, Vilhelmina och Haparanda. 26 hade väntat sig balans och 24 underskott. 171 kommuner väntade sig 2023 underskott om tre år. Av de 170 som också har svarat 2026 uppger 82 underskott, 64 balans och 24 överskott. Vilka de 55 kommunerna är ser du i listan över kommuner med överskott på bostäder 2026, och läget i varje kommun under Bostadsbrist i Sverige.

    Vad visar siffrorna inte?

  • Antal, inte projekt. Vi jämför summor. Vi vet inte om de bostäder som påbörjades är samma som kommunen räknade med. Därför kan andelen bli över 100 procent.
  • De senaste åren kan räknas upp. SCB uppger att antalet påbörjade bostäder är underskattat med 20 till 60 procent för det senaste kvartalet och med cirka 2 procent efter ett år. För 2025 anger Boverket 30 250 påbörjade bostäder med hänvisning till SCB:s preliminära statistik, medan SCB:s tabell i dag ger 29 353. Även Boverkets högre siffra för hela landet är lägre än den sammanlagda bedömningen för 2025 i de 271 kommuner som svarade, 32 119 bostäder.
  • Uteblivna svar. I Boverkets öppna data står det oftast 0 när en kommun inte har svarat. Vi har tagit bort de kommunår där kommunen inte angett någon siffra över noll. Någon verklig nolla kan ha försvunnit, och något uteblivet delsvar kan finnas kvar.
  • Luckor i SCB:s siffror per kommun. Enstaka kommunår ser ut att sakna rapporter till SCB. I Solna finns påbörjade bostäder 2015 bara i första kvartalet, 196 stycken. Sådana luckor påverkar mest kolumnen om antal år och listan över kommuner som låg över utfallet varje år.
  • Svar som sticker ut. Bland de 131 kommunerna i jämförelsen har 7, bland dem Karlshamn, minst ett år då svaret var mer än tre gånger det högsta antal bostäder som påbörjades i kommunen på ett år 2014–2025. Klippan, plats 8 av 131 i tabellen som går att ladda ner, väntade sig 740 bostäder 2023, när som mest 89 påbörjades på ett år. Utan 2023 är Klippans andel 65,5 procent i stället för 32,1 procent. Vi har behållit svaren eftersom vi inte vet vad de avser, och åren står i tabellen.
  • Prognoserna om läget jämförs med kommunens egen bedömning. Både prognosen och utfallet är samma kommuns svar på en fråga med tre svarsalternativ, och de kan ha lämnats av olika personer på kommunen. Samma kommun ingår flera gånger, så prognoserna är inte oberoende av varandra. Från 2024 gäller frågan utbudet i förhållande till efterfrågan, medan den tidigare också vägde in behov. Prognoserna från 2022 och 2023 gjordes före ändringen och jämförs med svar efter den.
  • Vanliga frågor

    I vilka kommuner blev utfallet lägst och högst jämfört med kommunens bedömning?

    Bland de 66 kommuner som väntade sig minst 3 000 påbörjade bostäder 2014–2025 är andelen påbörjade lägst i Karlshamn (18,1 procent), Vellinge (33,4 procent) och Jönköping (41,0 procent). Karlshamns andel bygger till stor del på fyra års svar på 488–550 bostäder om året, då 18–60 påbörjades. Vi har inte kunnat fråga kommunen vad svaren avser. I Stockholm blev andelen 59,3 procent. Högst andel har Örebro (133,4 procent), Botkyrka (125,4 procent) och Mölndal (121,2 procent).

    Är kommunernas siffror löften om hur mycket som ska byggas?

    Nej. Siffrorna är kommunernas svar i Boverkets bostadsmarknadsenkät. Kommunen anger hur många bostäder den bedömer kommer att påbörjas, med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar. Det är en bedömning, inte ett löfte eller en plan.

    Varför anger Boverket 62 procent när Bostadscentralen anger 72,9 procent?

    Talen är räknade för olika år och kanske på olika sätt. 72,9 procent gäller kommunernas bedömning samma år, för hela perioden 2014–2025. Boverket anger cirka 62 procent för 2020–2024 men skriver inte hur siffran är räknad. För 2020–2024 får vi 69,2 procent med bedömningen samma år och 55,4 procent med bedömningen året före. Lägger vi ihop båda bedömningarna blir det 61,6 procent. Boverkets 36 procent för 2024 ligger nära vår siffra med bedömningen året före, 34,9 procent.

    Hur ofta får kommunerna rätt om bostadsmarknadsläget tre år framåt?

    Av 1 697 treårsprognoser i enkäterna 2017–2020, 2022 och 2023 blev 1 101 rätt, 64,9 procent. Antagandet att läget är oförändrat hade varit rätt i 68,5 procent av fallen. Av de 55 kommuner som uppger överskott på bostäder 2026 hade 5 väntat sig det i enkäten 2023. Bara 7 kommuner väntade sig överskott i den enkäten.

    Så har vi räknat

    Kommunernas bedömningar kommer från Boverkets öppna data för bostadsmarknadsenkäten 2014–2026, filerna om läget på bostadsmarknaden och bostadsbyggandet. Vi har använt kolumnerna Samtliga förväntade påbörjade bostäder genom nybyggnad, i flerbostadshus och i småhus, för enkätåret och året efter. Från 2015 gäller frågan uttryckligen nybyggnad; i 2014 års fil saknas de orden. Boverket daterar 2026 års bedömningar till januari 2026.

    Utfallet är påbörjade lägenheter i SCB:s tabell Lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp och kvartal, summerade per år 2014–2025 för var och en av de 290 kommunerna. Det gäller bara nybyggda hus. Tabellen uppdaterades senast den 24 augusti 2026.

    Andelen är påbörjade bostäder enligt SCB delat med de väntade, summerat över de år kommunen har svarat. Ett kommunår räknas som obesvarat om ingen av de fyra rutorna, flerbostadshus och småhus för året och för året efter, innehåller en siffra över noll, eller om båda rutorna för året är tomma. Det tar bort 217 av 3 480 kommunår, och med dem 5 608 påbörjade bostäder. Tar vi i stället bara bort kommunår där frågan om läget är obesvarad och ingen siffra över noll finns för året, eller där båda rutorna för året är tomma, blir utfallet 574 541 bostäder och andelen 73,5 procent.

    Rangordningen omfattar de 131 kommuner som väntade sig minst 1 000 bostäder 2014–2025. Topp- och bottenlistorna är hämtade bland de 66 med minst 3 000, som alla har svarat minst tio av de tolv åren. Gränsen gäller kommunens egen bedömning. En kommun som väntade sig mycket kommer därför lättare med, och det gör låga andelar vanligare i listorna: 19 av de 66 kommunerna påbörjade färre än 3 000 bostäder. Boden, med högst andel bland de 131 (145,2 procent), väntade sig 2 320 bostäder och finns därför inte i topplistan.

    Prognoserna om läget gäller kommunen som helhet. En prognos jämförs bara om kommunen har svarat underskott, balans eller överskott i prognosen, om läget samma år och om läget det år prognosen gäller. Treårsprognoserna kommer från enkäterna 2017–2020, 2022 och 2023. Enkäten 2021 har ingen prognosfråga i öppna data, och svaret kan ej bedöma finns först från 2024. I 2014 års enkät gällde frågan riktning. Ett svar som att underskottet minskar har vi räknat som underskott, alltså som oförändrat läge och inte som ett väntat lägesbyte. Därför bygger slutsatserna på treårsprognoserna. För de 285 kommuner som har minst sju jämförda prognoser finns varje prognos och utfall i tabellen som går att ladda ner.

    Så får du använda siffrorna

    Siffrorna får citeras fritt med Bostadscentralen som källa och en länk till den här sidan. Hela tabellen finns att ladda ner: kommunernas-byggprognoser-2014-2025.csv. Frågor om underlaget: kontakt@bostadscentralen.se.

    Källor

  • Boverket: Bostadsmarknadsenkäten, öppna data 2014–2026 (hämtad 18 november 2026)
  • Boverket: Läget på bostadsmarknaden i riket 2026 (hämtad 18 november 2026)
  • SCB: Lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp och kvartal (hämtad 18 november 2026)